Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så blev vi fotograferade för några veckor sedan. Anledningen till detta var att vi blev tillfrågade om vi ville vara med i ett repotage om husdjur i Aftonbladet. Det var Pernilla Ericson som är Aftonbladet redaktör för livsstils-sidorna Bonus. De ska göra en guide om husdjur. Hon fastnade för min blogg och därför blev vi tillfrågade om vi kunde ställa upp.

Verkligen superrolig, tycker vi  Vissa av modellerna var inte på humör för en fotosession precis då kan jag tillägga 

Har fått tillåtelse att visa upp en av bilderna här, resten av bilderna och repotage får ni läsa i Aftonbladet.

Och blev månadens sibbe i september 2011, på 

Sällskapet för Sibirisk katt sida. 

Vi är så stolta och glada över "vår" vackra tjej    

Bilden är tagen på en utflykt i skogen. Fler bilder från denna serie kommer i ett eget inlägg    

vi har haft ett rejält åskoväder ikväll. Ryckte fram kameran, och med assistans av sambon och ett stativ blev det några bilder jag är ganska nöjd med. För första gången i livet, tyckte jag åskovädret tog slut för tidigt..   

Dag 4 tillbringande vi i bilen upp till Norrköping. På kvällen åt vi buffé i resturangen på hotellet, riktigt god mat. Dagen efter var vi utvilade att fortsätta till Kolmårdens Djurpark  Först ut blev brunbjörnarna, imponerande djur och dessutom hade de 3 "bebisar" som var jättesöta. Tips man kan nästan behöva två dagar på Kolmården   

Mamma björn spanar efter mat...

Söta nallebjörnar   

Pappa björn tog sig ett svalkande dopp..  det var riktigt varmt under förmiddagen..  

Stilig herre..

Nästa ut, Snöleoparderna   så vackra!! Och nya favoriter för mig.

Fick middag precis när vi kom, tydligen äter de bara en gång i veckan så vi hade tur!

På väg till mina favoriter sedan länge....

Men först blev det en glasspaus..  

Så framme hos Tigrarna..   

Gullungen gosar med mamma

Efter lunchen blev det en av höjdpunkterna, Delfinerna   

Fantastiska djur   Nu äldsta delfinen heter Vicky är 38 år gammal, och mormor åt den lilla längst fram på bilden. Minstingen är 3 år bara, men följer och gör likadant som övriga flocken och har gjort så sen den bara var några veckor gammal.

Flipp såg vi sist vi var dit han var äldst då, och var hela 39 år gammal. Han dog vid en ålder av 41 år. Äldsta delfinen som Kolmården haft hette Skipper och dog vid den aktningsvärda åldern av 42 år.

Noel pratar med en ny vän, som verkar lika nyfiken på honom som vi var på dem.    

Ja och jag såg Kolmården genom kameralinsen mestadels av tiden..  

Låglandsgorillorna blev nästa anhalt. Otroliga varelser... Jag har alltid velat se Bergsgorillor efter att ha sett filmen om dem med Dian Fossey, Dimhöljda bergens gorillor.

Denna herre heter Eafata, och sägs vara en "gentle giant".

Nyhet för i år var linbanan, Safari ett lyft sedan vi var där sist (titta på Leos grepp, han höll i sig så tills vi skulle kliva av igen). Blundade gjorde han bara en liten stund i början (mycket höjdrädd), sedan tog nyfikenheten över.  

Man kom riktigt nära vissa av djuren.. och en guide som "följde med" i högtalaren. Riktigt bra!

Tyvärr hade vi lite otur med vädret och det kom en rejäl regnskur när vi åkte, vilket gjorde att många av djuren sökte skydd från regnet..

Tappra killar, Noel vägrade dock ha regnskyddet på vagnen. Trots att det hällregnade på slutet...  

Ståtligt djur  

Som sagt regnade väldigt mycket på slutet, lite synd men vi hann med att se de flesta djuren och de stora kattdjuren vilket jag tyckte var viktigaste förutom delfinerna då.

Noshörningarna var inte speciellt oroade över regnet..mest uttråkade som det såg ut   

Trötta men nöjda och vissa av oss rejält blöta, så satte vi oss i bilen på väg en sväng till Stockholm och sen hem till Bergeforsen.

 Några av bilderna har Christer tagit också. Tack älskling   

Häromdagen hittade vi denna sak i en av de större jordgubbarna, Leo bet en tugga men bet som tur var inte i tvestjärten.  Läskiga var att jordgubbarna legat i kylskåpet i 3-4 dagar blev rensade och sköljda dagen före. Men efter att ha kommit ut ur kylan i kylskåpet och jordgubben och ha fått lite värme, så blev den pigg och började springa runt i skålen...   Vi släppte ut den ute efter fotograferingen.

Oj vad svårt jag har att hinna med att uppdatera bloggen nu! Men här kommer dag 3 i Göteborg i bilder.  

Mer om Carlstens fästning hittar du här

Framme   

Färjan som man måste åka för att ta sig över till Marstrand, och som är uppkallad efter en av Carlstens fästnings mest kända fångar nämligen "Lasse-Maja"

Pappa lyfter upp Leo för att han ska se bättre, men han är höjdrädd och vågar inte sträcka på sig ens.. Lilla gubben, så likt mamma   

Leo och i bakgrunden Christers moster Kerstin och hennes man Ingemar.   

Barnen hann bada lite medans vi var där   Tyvärr blev lite lite lurade av väderrapporterna, så barnen var de enda som hade med sig badkläder. Och vi hade klätt oss i långbyxor, då det låg hot om regn den dagen vilket aldrig kom, utan det var hett och soligt!   

Inte den nyaste brandbilen som finns, men denna är stationerad på Marstrand och då det brann på en båt fick vi se en utryckning.

Bergs bageri, serverade riktigt goda mackor   

Efter lunchen började barnen och vi vandringen upp mot fästningen. Ingemar & Kerstin stannade nere vid hamnen och nöjt av de vackra vädret istället.

Leo poserar framför ett "litet" träd   

Framme   

Killarna tyckte kanonerna var något alldeles extra spännande   

Inne i en av cellerna där fångarna bodde och får se de horribla redskapen som användes för att hålla dem fängslade. En av de värsta "fängslena" vägde 35 kg och hade en ring runt halsen, en runt midjan samt fänglsen run benen. De finns dokument på att en fånga haft denna fruktansvärda grej på sig i 15 år och sökte då benådan men fick avslag..  

Fick även höra den intressanta historien om Carlstens fästnings mest kända fånge, Lasse-Maja. Han var fången i 15 år, och lyckades bland annat rymma en gång iklädd en officers frus kläder.

På väg upp i lillla tornet, lite jobbigt att gå men en otrolig utsikt!

 Under mitten av 1800-talet kom man på att man skulle ändra fångvården, och på prov stängde man in 3 fångar i 3 små celler i den tidigare ordersalen som gjorts om. Tanken var att fångarna skulle få tid att tänka över sina synder, och de skulle vara isolerade och inlåsta i 5 år. Fångarna hade en liten lucka samt ett litet fönster där de kunde se ut. I luckan i dörren fick man en gång per år tala med en präst. Maten skickades in genom luckan.

Två fångar dog inom de första året, den tredje fången klarade av 5 års isolering. Men när han släpptes ut var han spritt språngande galen, kunde inte gå längre utan kröp ut och fick slut flyttas till ett mentalsjukhus då han var så sjuk att han inte kunde vara kvar på fästningen. Enl fångvådarna hade han tillbringat nästan all tid vid sitt lilla fönster, och fortfarande idag kan man känna urgröpningen av hans hand vid fönstret där han stått år ut och år in.  

För att komma ut ur fästningen fick man om man var "våghalsig" ta lönngången ut, men det var bara ca. 4 st. som kom ut den vägen varje gång av de som försökte den vägen enl. guiden. Så tydligen hade vi tur som tokar, för vi kom ju ut hela familjen   

Kan varmt rekommendera en guidad tur på Carlstens fästning, intressant och underhållande. Vågar du tillbringa natten bland spöken och gastar så går det numera att bo över där också. Vem vet kanske träffar du på Lasse-Majas spöke 

"Soldat" Leo   

Och soldat Christer, fotograf Leo.

Vi köpte små minikanoner som minne, väldigt uppskattade av grabbarna  

Ledsen att det händer så lite här på bloggen. Men tiden räcker inte riktigt till och det är ju ändå sommar, så man vill ju fånga lite solsken också  . Dessutom har jag fått en infektion i handen som gör att det är svårt att skriva så mycket. Hoppas på bättring snart, annars hotar doktorn med operation och det vill jag verkligen slippa!!

Nåväl nog om krämpor, här kommer bilderna från Liseberg. Vi hade en toppendag   Här har vi precis kommit fram. 

Först ut blev Pariserhjulet

Inte Leos "kopp med thé direkt" han satt och höll fast sig i mitt ben hela vägen. Detta var enda gången han tittade upp, han är mycket höjdrädd...  

Annat var det såklart med denna spillevink som tyckte det var mysigt, men gick för långsamt..   

Leo tar en paus..

Jag vann en rosa jättekatt åt Noel på en sån där maskin med en "gripklo" om ni förstår vilken sort jag menar.. vad är oddsen för det?!  

Nästa anhalt.. virrvelvinden...  

Glada killar     

Då Noel fick den stora rosa katten ville såklart Leo vinna något också, lyckades fånga en gul hund åt honom   

Killarna "flyger" flygplan..

Radiobilarna var roligt, men lite svårt.

Sist ut blev Flum ride, med risk att bli helt blöta sparade vi den till sist. Mamma fegade ur, så pappa fick hoppa in istället. Kolla in stilstudien på Christers minspel    

Mina fina killar, lite blöta men glada efter en härlig åktur.

Jo jag råkade köpa några "små" ballonger också... (vår bil var proppfull på resan ner redan...).

Leo glad för sin bägare

Gröna kaniner på rymmen eller?   

Vi hade en underbar dag, barnen var jätteduktiga och snälla. Och jag tror att hela familjen var nöjda och glada när vi kom hem   Dessutom stod middagen på bordet när vi kom hem, tusen tack Kerstin & Ingemar för all god mat. Ni är toppen!    

... nu har vi landat här hemma och börjar hinna ikapp med att packa upp mm. Så det är väl dags att uppdatera bloggen och berätta lite om vår semester.

På måndagen var vi ganska möra då vi kört ner till Göteborg under natten. Men efter att ha vilat och ätit gott (tack Kerstin & Ingemar för supergod middag!) så åkte vi en sväng till Bohus fästning. Otroligt vacker borg och en plats som andas mystik och spänning.

Barnen höll igång ända fram till sen eftermiddag efter att ha sovit i ca 3,5 timme under bilresan. Vi kan alltså konstatera våra barn sover inte i bilen punkt slut!

Några bilder när vi kommit fram och ätit en god frukost hos Kerstin & Ingemar i Kungälv. Kast med "liten" boll   

Värdparet, och för dagen lekfarbror Ingemar