.. och blev Månadens Sibiriska katt i November på SäSK (Sällskapet för Sibirisk katt).   

Först ut vinnarbilden. Med Uteha gäller det att chansa när man fotar henne. Hon är inte stilla i mer än några tiondelssekunder så varje bild där hon inte är en suddig "grå tuss" är en bra bild   

Gosiga Uteha   

Vår grönögda prinsessa   

Går inspektion på gården..

Uteha med den "lilla" svansen   

Viskar hemligheter till lillhusse Noel   

Busig flicka...

Noel och Uteha promenerar runt på gården.

För att kunna fortsätta med sitt avelsarbete behöver jag som uppfödare ta hjälp av fodervärdar. Katter trivs inte i för stora grupper, och jag som matte vill såklart ha tid med alla mina fyrfotade familjemedlemar och ta hand om dem på bästa sätt. Därför är fodervärd ibland nödvändigt.

Vad innebär det då att vara fodervärd?

Du får hem katten vid 12 veckors ålder, den bor hos dig och du är "dess matte" i vardagliga livet. Ni står för kostnaderna som följer katten i dess vardag och som du skulle ha ansvarat för om du köpt katten på "vanligt sätt". 

Kostnader för aveln?

Uppfödaren står för kostnaderna som är kopplade till aveln. Vi betalar köpeskillingen för katten, betalar hans försäkring så länge vi äger honom. Och står för de kostnader som krävs för aveln, hälsotester som HCM, FIV och FeLV  för att han ska kunna användas i avel.

Könsmogen?

När katten blir könsmogen brukar inträffa mellan 10-12 månader kommer han först att testas och sen få träffa några lämpliga honor när de löper. Lite beroende på katten kan han behöva få träffa sina honor på "hemmaplan" och då bör ni ha ett rum som är lämpligt för det. Annars kan vi låna med honom hem till honorna. När han fått de planerade kullarna kommer han att kastreras och övergå till foderfamiljens ägor. Och bli deras gosiga kille resten av sitt liv.

Vad innebär det då att ha en fertil hane hemma?

Något man ska vara medveten om är att en fertil hane kan bli en ganska jobbig upplevelse. Katten kan börja "ropa" på honor, både dagtid och nattetid. I värsta fall börjar han även urinmarkera lite varstans i huset/lägenheten där han anser att det behövs, vissa hanar markerar enbart i sin egen toalåda. Ett rum där han kan vistas om han blir väldigt besvärlig är alltså bra att ha. Då kan även den besvärligaste hane sluta markera (även om det inte är säkert) för han behöver knappast imponera på intressanta honor eller skrämma iväg andra hanar i "sitt rum". Man kan även använda byxor som går att använda några timmar om dagen. Men dessa går inte att använda dygnet runt. Denna killes föräldrar har aldrig urinmarkerat så det finns goda förhoppningar om att han inte heller blir så besvärlig med det.

Om katten:

Det här är en mycket gosig och social kille som hans nuvarande matte egentligen skulle vilja behålla själv. Han är stor för sin ålder, och en riktigt gosig nallebjörn.   

Nu söker alltså jag och Kicki (S*Lince´s) en fodervärd i Sundsvallsområdet till denna ljuvliga rödvita nallebjörn. Han är leveransklar i mitten av september. Och vi hoppas hitta ett hem där han efter sin avelskarriär får bo kvar resten av sitt liv och ha ett underbart kattliv som älskad familjemedlem. 

Intresserad? Kontakta oss på: marie (snabela) sessans.com eller tel 070-241 44 03 alt Kicki, kicki snabela lince.se eller tel 070-647 60 48

Minstingen har passerat 100 gram det hade jag inte vågade jag inte hoppas på i torsdags när han föddes och vägde bara 54 gram!  Det är så skönt att lille pyret går upp i vikt lika fint som sina syskon. Duktig liten pojke 

Resten av syskonskaran ligger mellan 130-150 gram så med tanke på de lite låga födelsevikterna går alla upp fint. Här kommer lite nya bilder på sötnosarna.

Trött liten "isbjörn" 2:an sover på sina syskon. Lille Piggelin äter som vanligt

6:an försöker tutta på brorsan? Eller kanske han får en puss?   

Storleksskillnaden på Piggelin mot de andra syns fortfarande (ligger och tuttar och har en fläck i pannan). Men han är en matglad och pigg kille som nu dubblat vikten mot när han föddes.

3:an sover tryggt mot mammas tass.

3:an vilar tryggt i mattes händer.

Mamma har börjat ta sig små korta pausar från bebisarna. Och då får matte förtroendet att vakta över dem.    

Matte och 7:an poserar fint tillsammans   

.. i Skärslätt. Först ut den otroligt vackra solnedgången. 

Killarna ute på den efterlängtade turen med båten. Den Noel laddat för sen förra sommaren då han i sista sekunden bestämde sig för att inte följa med. Men den här gången gick det bättre.

I väntan på den andra efterrätten, Maya, jag och Noel.

Först åt vi en supergod chokladmousse, efteråt serverades den klassiska och mycket goda jordgubbstårtan som Eva och Maya gjort.

Två av mina fina killar Noel och Christer.

Noel, Eva och Maya grillade och grillade och grillade (även om Christer assisterade på bilden).

Emil och Leo "fiskar" undrar just om de fick tag i storgäddan   

Nova är hon en hare eller katt, nej just det hon är ju en hund   

Cecina ser något intressant.

Vackra Moira   

.. senaste veckorna har vi haft minst sagt fullt upp!

Eftersom vi inte hann med kattgårdsbygget förra sommaren, har vi satt satt full fart i år istället. Och den tar sig fint, mycket tack vare att Christer och svärfar var snälla och påbörjade kattgården medans jag var på utställning för två veckor sedan. Tusen tack!!!

Igår var svärfar och svärmor här igen, och då gjorde svärfar med hjälp av svärmor gjorde om lite på dörren till kattgården som inte blev som vi tänkt oss men inte kunnat ändra på. Så nu är det "bara" den delen som ska ha tak, samt inredningen kvar.

Är mycket tacksam för all hjälp och tid som ni lagt på kattgården!

Vi har även byggt en nätdörr, då vi har en kattkille här på besök. Mer om honom kommer snart.

Kattgården är 7,5 x 2 m stor, blir ca 15 kvm stor. Den gamla tallen vi sågade ner förra året, ska byggas om till ett klösträd med plattor på några ställen där katterna kan ligga och spana.

1/3 del av kattgården kommer att ha tak och där under ska det finnas hyllor, och kojor att ligga. Samt toalåda och mat såklart. Längre fram i sommar ska vi ta hål in till uthuset, och bygga en liten stuga där inne dit de kan gå vid dåligt väder. Den "fina" lilla komposthögen bakom ska döljas av ett plank eller liknande.

Leo visar upp att här ska dörren vara   

Dörren är ombyggd nu, nya bilder kommer snart.

Det var "några" sektioner att näta in, men det gick bra. C hade byggt alla sektionerna färdiga före. Nätningen hjälptes vi åt med.

Nät i tak måste man såklart ha, vi har använt rådjursnät som vi använt till balkongen. Skulle det bli väldigt besvärligt med snön i vinter får vi tänka om till nästa år.

Såhär byggde vi sektionerna.

Nu är det inte mycket kvar, men vi har inte kunnat göra mycket denna veckan då Christer är dunderförkyld och riktigt hängig. Dessutom fick Noel magsjuka igår så tydligen har vi inte gjort vårt med sjukdomar än  Igår kväll fick Noel även feber, så han är hemma idag och hängig.

Ikväll ska Leo och någon av oss föräldrar vara på Öppet hus på skolan mellan kl 17-19 så jag måste försöka klämma in middagen före. Det blir inte lätt!!

Nätdörren, som även ska kommer att komma till nytta om/när det blir kattungar här hemma igen.  

hittade jag häromdagen när jag gick igenom gamla bilder. Har fått bilden av pappa, som fått den av farmor. På bilden ser ni min farmor Kristina (Stina), hennes lillebror Johan samt tvillingsyster Britta. Bilden är tagen 1920 när farmor var 3 år. Tror om jag inte minns helt fel, att de var 14 syskon totalt. Men dessa var minstingarna i den stora familjen. Att man fotograferade barnen var nog ganska unikt på den tiden, så detta är en mycket speciell bild.

Min farmor gick bort år 2003 och farfar redan 1990 men de finns för alltid i mitt hjärta.

Saknar Er    

Har gått igenom gamla bilder och passat på att scanna in några av dem.

Saknade men aldrig glömda   Bilderna är från 1985 och fram till 1998. Jag hade fram till 1996 en gammal och dålig kompaktkamera så jag ursäktar den dåliga kvalitén i förväg.

Först ut Julia, huskatt blåsköldpadd med vitt. Jullan förolyckades när hon smet ut under en flytt, och blev påkörd av tåget 1998. Denna tjej hade ett supertemperament, en helt otroligt gosig tjej. Och jag saknar henne fortfarande   Julia tog jag hem från en släkting som inte ville ha henne kvar. Hon vara liten och ynklig och livrädd för släktingens hund. Jag är så glad att jag tog hand om henne.

Julia och en pälslös Charlie. Dessa är några dagar sen från att de träffats första gången.

Julia med alienögon...

Underbara Tjaboo. Korthårig huskatt, n 09 22. Mer om Tjaboos historia kommer längre ner...

Min underbara Ludde, ras collie trefärgad. Härlig kille med mycket arbetsvilja.

Charlie långhårig huskatt n 22 som såg ut som en tvättbjörn. Stora öron, vita tydliga markeringar runt ögonen. En sötnos, som med tiden blev riktigt snygg och stor. Charlie åt allt, t om kalla kokta potatisar... Även om Charlie hade en riktigt grym look, var han mjuk som en nallebjörn och gick att hantera precis som man ville.

Såhär snäll var Ludde, den relativt nyinflyttade katten är knasig.. men jag får väl ligga kvar här då.

Ludde & Julia   

Charlie poserar fint, inte helt olik en ras som ligger mig lite extra varmt om hjärtat idag..

Busiga men gosiga killar, Tjaboo och Charlie låg alltid och sov tillsammans.   (hrm överkastet..)

Lilla tokiga Charlie, satt ofta och tittade på tv:n som en liten ekorre   Förresten nybadad på denna bilden.

Charlie som liten  

Charlie och Tjaboo får vara ute och lufta tassarna.

Gosiga pojkar.. såklart kastrerade när de blev könsmogna.

Så historien om Chrysler & Tjaboo:

Chrysler d 09 (tror jag), den röda vackra killen som påminde så mycket om min älskade Tiger som jag förlorat ca 3 år tidigare. Chrysler smälte mitt hjärta första gången jag träffade honom. Men kvinnan som hade Chryslers mamma, hade en kull till samtidigt (tyvärr!!). Några korthåriga och några långhåriga kattungar, underbara tabby mönstrade allihopa. När jag skulle hämta Chrysler kommer Tjaboo upp i min famn, kröp upp under min haka och spann högt. Han verkade säga: snälla ta mig med också!

Åh jag kunde inte låta bli... han fick följa med hem. Hade ändå funderat på om Chrysler borde haft en lekkamrat på direkten, då vi var borta dagtid. Frågade om han var bokad, det var han inte. Tjaboo fick följa med hem, vem vet vad som hänt med honom annars.

Numera vet ju alla att man aldrig ska köpa en katt som inte är veterinärbesiktad, microchippad och vaccinerad. Och förhoppningsvis kommer vi till en tid där folk lär sig att kastrera sina bondkatter och inte låter dem löpa vind för våg och få kattungar på kattungar. Men då jag skaffade Tjaboo och Chrysler (tidigt 90-tal) var det många med mig som skaffade bondkatter från just såna här ställen.   Efter en tid reflekterade jag över att Tjaboo alltid fick "alien-ögon" på bilderna. Märkligt då Chrysler inte alls fick det lika ofta. Hade även börjat lägga märke till att Tjaboo gick rakt in i badrumsdörren om vi glömt att stänga den...

(syrran och brorsan agerar modeller med missarna).

Sökte veterinärvård (tur att jag envist höll fast vid att försäkra båda katterna trots att alla runt om mig tyckte det var vansinne). Det visade sig vara så att Tjaboo var helt blind på ett öga, och hade troligen lite mer än ledsyn på det andra. Att han klarade sig så fint som han gjorde trodde veterinären var pga han hade Chrysler som "ledhund". 

Min älskade Chrylser, så underbar och klok   

Ute och undersöker adventsgranen...

Både Tjaboo och Chrylser älskade vatten, så man fick aldrig bada ifred.   

Första sommaren..

Älskade varandra så mycket. Tjaboo lyckades även skada sin svans och fick amputera en bit. Men trots sitt handikapp med synen så blev han nästan 5 år. Så tji fick den veterinären som inte tyckte att han hade någon livskvalité och borde avlivas 1 år gammal. Eftersom han var född sån, tror och hoppas jag att han inte led för mycket av det. Han var en pigg, glad och mycket tillgiven kille.   

Vackra Ludde     

Stor, vacker och snäll   

Tiger d 09, min Tiger! Försvann när jag var 14 år, saknaden och den jobbiga känslan av ovisshet finns långt där inne i hjärtat fortfarande.

Tyvärr hittar jag inga bilder på min första katt, Mickan.

Mickan var en vit korthårig huskatt, jag fick henne sommaren 1981, det året jag fyllde 5 år.

Bonusbild, Pricken en Fox terrier som min dåvarande svärfar ägde. En härlig och busig kile, som är den roligaste hund jag någonsin träffat på!  

Sist men inte minst, min första hund. Ami, gråhund. Ami blev sparkad av en älg, och jägaren som ägde henne lyckades övertala mina föräldrar att jag fick ta över henne. Hade skött om hans hundar i flera år och gått långa promenader med dem. Ami flyttade till mig som 3 åring. Och gick bort när hon var 12 år gammal.

Har fått inte mindre än 3 One Lovely Blog Award,

tusen tack till er go vänner ni har gjort mig väldigt glad.

Kicki och Lince´s min allra bästa "siames"   

Marie - Maollich´s   för alla fina bilder

Annette - Marinette´s charmig blogg som jag kikar in i ofta

Reglerna är följande:

1. Tacka och länka till den som gett dig awarden.
2. Skriv ned fem bloggar som du vill lämna awarden vidare till och låta dem veta det genom att lämna en kommentar hos dem.
3. Till slut hoppas att de utvalda vill lämna awarden vidare.

De bloggar jag önskar vidarebefodra awarden förutom ovanstående bloggar för deras värme, medmänsklighet och flitiga bloggande är:

Eva - Evislilla blogg

Lena - Mira Milaia

Gunilla - Deltas

Lotta - Atoll´s

Ingrid - Isrosens

KRAM på er alla!