Oj vad svårt jag har att hinna med att uppdatera bloggen nu! Men här kommer dag 3 i Göteborg i bilder.  

Mer om Carlstens fästning hittar du här

Framme   

Färjan som man måste åka för att ta sig över till Marstrand, och som är uppkallad efter en av Carlstens fästnings mest kända fångar nämligen "Lasse-Maja"

Pappa lyfter upp Leo för att han ska se bättre, men han är höjdrädd och vågar inte sträcka på sig ens.. Lilla gubben, så likt mamma   

Leo och i bakgrunden Christers moster Kerstin och hennes man Ingemar.   

Barnen hann bada lite medans vi var där   Tyvärr blev lite lite lurade av väderrapporterna, så barnen var de enda som hade med sig badkläder. Och vi hade klätt oss i långbyxor, då det låg hot om regn den dagen vilket aldrig kom, utan det var hett och soligt!   

Inte den nyaste brandbilen som finns, men denna är stationerad på Marstrand och då det brann på en båt fick vi se en utryckning.

Bergs bageri, serverade riktigt goda mackor   

Efter lunchen började barnen och vi vandringen upp mot fästningen. Ingemar & Kerstin stannade nere vid hamnen och nöjt av de vackra vädret istället.

Leo poserar framför ett "litet" träd   

Framme   

Killarna tyckte kanonerna var något alldeles extra spännande   

Inne i en av cellerna där fångarna bodde och får se de horribla redskapen som användes för att hålla dem fängslade. En av de värsta "fängslena" vägde 35 kg och hade en ring runt halsen, en runt midjan samt fänglsen run benen. De finns dokument på att en fånga haft denna fruktansvärda grej på sig i 15 år och sökte då benådan men fick avslag..  

Fick även höra den intressanta historien om Carlstens fästnings mest kända fånge, Lasse-Maja. Han var fången i 15 år, och lyckades bland annat rymma en gång iklädd en officers frus kläder.

På väg upp i lillla tornet, lite jobbigt att gå men en otrolig utsikt!

 Under mitten av 1800-talet kom man på att man skulle ändra fångvården, och på prov stängde man in 3 fångar i 3 små celler i den tidigare ordersalen som gjorts om. Tanken var att fångarna skulle få tid att tänka över sina synder, och de skulle vara isolerade och inlåsta i 5 år. Fångarna hade en liten lucka samt ett litet fönster där de kunde se ut. I luckan i dörren fick man en gång per år tala med en präst. Maten skickades in genom luckan.

Två fångar dog inom de första året, den tredje fången klarade av 5 års isolering. Men när han släpptes ut var han spritt språngande galen, kunde inte gå längre utan kröp ut och fick slut flyttas till ett mentalsjukhus då han var så sjuk att han inte kunde vara kvar på fästningen. Enl fångvådarna hade han tillbringat nästan all tid vid sitt lilla fönster, och fortfarande idag kan man känna urgröpningen av hans hand vid fönstret där han stått år ut och år in.  

För att komma ut ur fästningen fick man om man var "våghalsig" ta lönngången ut, men det var bara ca. 4 st. som kom ut den vägen varje gång av de som försökte den vägen enl. guiden. Så tydligen hade vi tur som tokar, för vi kom ju ut hela familjen   

Kan varmt rekommendera en guidad tur på Carlstens fästning, intressant och underhållande. Vågar du tillbringa natten bland spöken och gastar så går det numera att bo över där också. Vem vet kanske träffar du på Lasse-Majas spöke 

"Soldat" Leo   

Och soldat Christer, fotograf Leo.

Vi köpte små minikanoner som minne, väldigt uppskattade av grabbarna